Sportfoto. Norden runt för kärleken till racing
Sportfoto. Norden runt för kärleken till racing
Bengt-Åce Gustavsson har gjort till sin livsuppgift att dokumentera svensk racing. Dels som fotograf, dels genom att bygga en historisk databas och skriva böcker i ämnet.
Nästan varje helg under den snöfria perioden körs det biltävling på någon racerbana i Norden. På nästan varje av dessa tävlingar syns en lätt grånad kalufs med tillhörande mustasch bakom ett stort teleobjektiv. Det är Bengt-Åce Gustavsson, racingentusiasten som skapat sig både ett yrke och en livsstil som motorsportfotograf.
I någon annan kurva på samma bana står ofta Hannele Björemo, Bengt-Åces hustru, och fångar de snabba bilarna ur alternativa vinklar. Bilderna säljer de till tävlingsteam, förare och emellanåt till medier.
– Rekordet var 2012 då vi var ute 30 helger, säger Bengt-Åce Gustavsson. En av helgerna bevakade vi tre olika tävlingar och varje säsong brukar det bli uppåt 100 nätter i husbilen. Mellan 2 000 och 3 000 mil per sommar kör vi.
Bengt-Åce Gustavsson
Född 1969.
Bor Säffle.
Familj Hustrun Hannele Björemo.
Arbete Frilansjournalist och fotograf med inriktning på bil- och mc-racing i egna företaget Racefoto. Driver databasen Svensk racing. Har även skrivit böcker om racerföraren Erik Berger, racerbanan Gelleråsen och den svenska racingklassen Super Saloon.
Bästa racingupplevelse som förare När vi körde 24-timmars på Mo i Rana 1997. Världens enda dygnslopp som enbart körs i dagsljus, tack vare midnattssolen.
Bästa racingupplevelse som åskådare Ronnie Peterson Memorial på Anderstorpsbanan 2008.
Roligaste svenska banan att köra på Gelleråsen i Karlskoga (gamla bansträckningen inklusive Velodromkurvan).
Bästa banan att fotografera på I teorin skånska Knutstorp, men där får man knappt stå någonstans längs banan längre så i praktiken är min favorit Kinnekulle Ring.
Drömracerbil Mercedes-Benz W196 R (1954).
Hur kan man bli så hängiven en sport? För Bengt-Åce Gustavssons del var det långtifrån självklart, motorintresset satt långt inne. Han växte upp i Billingsfors i Dalsland och när han var tio år fick han en moped av sin pappa.
– Den lät så högt att jag blev rädd och ville aldrig köra på den, säger Bengt-Åce.
Istället var det en kompis med stort bilintresse som knuffade honom över tröskeln i vuxen ålder. Dessutom såg han en annons i Nya Wermlandstidningen 1989 om en nystartad långloppsserie som läskade sinnet – drömmen om att bli racerförare väcktes.
Det ledde till att Bengt-Åce Gustavsson och några kompisar köpte en gammal Alfa Romeo Alfetta som de byggde om för tävlingsbruk. Det blev fem år i Dressmann Cup utan större framgångar men med mycket glädje och många lärdomar.
När den satsningen ebbade ut hade Bengt-Åce fått upp ögonen för en näraliggande kulturhistoria, nämligen den gamla racerbanan Dalsland Ring. Det var när tävlingsföraren Erik Berger, född 1925, visade smalfilmer från den åtta år långa epoken vid ett möte i Bengtsfors Motorclub. Till banans invigning 1966 kom 16 000 besökare och bland förare som tävlade på Dalsland Ring kan nämnas Picko Troberg, Reine Wisell och Joakim Bonnier.
– Det var som ett kall att jag måste dokumentera historien, säger Bengt-Åce Gustavsson som växte upp tre kilometer från den till stor del bortplöjda asfaltsslingan.
Resultatet blev en tre timmar lång dokumentärfilm och 2006 vann den ett pris i tv-kanalen Discovery som Nordens bästa amatörfilm. Sedan dess har Bengt-Åce även hunnit skriva en bok om Erik Bergers 70 år långa racingkarriär (han lade hjälmen på hyllan 2016) och har en ”tegelsten” på gång om Gelleråsbanan som ligger utanför Karlskoga.
Men det är fotograferandet som blivit Bengt-Åce Gustavssons födkrok, efter att ha börjat som en hobby. Den karriären tog fart 1997, när han fick i uppdrag att dokumentera Svenska långloppscupen (SLC) under en säsong och sedermera blev presschef under flera säsonger. År 2000 startade han sin firma, Racefoto, och sedan 2003 är det hans heltidssyssla.
– Jag arbetade i 15 år som brevbärare och trivdes med det jobbet. Jag gillar att sortera och hålla reda på siffror, men jag var egentligen lite för långsam för att arbeta på beting och fick magbesvär av stressen. Men jag har haft stor nytta av erfarenheten. Jag hade 10 000 adressater i huvudet när jag delade ut post, så att kunna namnet på 1 000 aktiva tävlingsförare och deras anhöriga samt teammedlemmar är inget problem i dag.
Som sportfotograf har jag stor nytta av att ha tävlat i skytte som ung, konsten att andas och sikta rätt är densamma
Sedan 2009 har han sällskap av sin fru, Hannele Björemo, till de flesta tävlingarna i Sverige, Norge och Danmark. I Sverige handlar det om alltifrån ”toppserien” STCC (Swedish Touring Car Championship) till klubbmästerskap och entypsklasser som Ginetta Cup, Radical och Legend Cars. Även racing med historiska bilar har blivit stort, men rallytävlingar (som körs på avlysta, allmänna vägar) är inte Bengt-Åces grej.
Tillsammans med Hannele och gode vännen Mikael Blom driver han sedan några år även ett annat projekt. Det är databasen Svensk racing, där målet är att alla racertävlingar som körts med bil och motorcykel på svensk mark ska finnas dokumenterade.
I dagsläget är databasen nästan helt komplett från Gärdesloppet i Stockholm 1922 till säsongen 1983. Även 2003–2017 finns inlagt med resultat inklusive uppgifter om förarna och deras bilar. Informationen kommer från gamla programblad och resultatlistor som klubbar och privatpersoner lånar ut eller skänker. Detektivarbetet är tidsödande.
– När vi startade projektet 2012 hade den dåvarande regeringen lanserat en satsning att skapa arbetsträning för långtidsarbetslösa. Som mest hade vi fem personer som arbetade heltid med att mata in uppgifter, men när det blev regeringsskifte 2014 lades satsningen på så kallade sociala företag ned. Sedan dess har vi försökt finansiera Svensk racing med medlemskap och sponsorer, men just nu skulle vi behöva ett tillskott för att kunna fortsätta.
Snart stundar i alla fall racingsäsongen 2018 och det är dags för Bengt-Åce och Hannele att putsa kameralinserna.
– Jag tror att jag har medfödd talang att befinna mig på rätt ställe vid rätt tidpunkt för att få de bästa bilderna, säger Bengt-Åce. Som sportfotograf har jag dessutom stor nytta av att ha tävlat i skytte som ung, konsten att andas och sikta rätt är densamma i båda disciplinerna.
Planer finns redan på flera böcker om svensk motorsporthistoria och ambitionen är att fortsätta finkamma landet på intressant information.
– Jag har insett att jag aldrig kommer att bli rik, men jag gör något som jag hoppas att andra kan ha glädje av. E/L
Publicerad av TT Nyhetsbyrån februari 2018.