Bicky Chakraborty. Hotelier med passion för detaljer
Bicky Chakraborty. Hotelier med passion för detaljer
Från Indien till Sverige för att studera mitt i det omvälvande 1960-talet. Bicky Chakraborty blev kvar och har i dag en av landets mest välskötta hotellkedjor.
Det finns ett ord som återkommer när Bicky Chakraborty pratar om företagande. Han är glasklar i sin uppfattning. Om inte detta lilla ord finns med spelar det ingen roll vilken värdegrund bolaget säger sig omfatta.
Eftersom temat för denna utgåva av Relation är ”visionärer” handlar det så klart om ordet vision. Eller?
– En vision räcker inte om man inte har passion. Jag är oerhört passionerad över min verksamhet och det tror jag har spelat en roll i mina framsteg.
Ordens valörer och språkets nyanser är viktiga för Bicky Chakraborty: ”Jag vill inte säga framgång utan föredrar framsteg.” Efter femtio år i Sverige finns spår av en liten brytning och det händer att meningarna byggs med engelsk ordföljd. Men ordförrådet har ett djup och en bredd som långt ifrån alla infödda svenskar kan matcha.
Varifrån kommer denna omsorg att uttrycka sig med precision? Gisssningsvis från två håll: En genuin bildning samt en vurm för detaljer i största allmänhet.
– Jag är väldigt detaljstyrd, särskilt när det handlar om att se verksamheten ur ett gästperspektiv. Vissa saker kan tyckas vara försumbara, men för en gäst kan det vara en detalj som avgör om han eller hon vill återkomma till hotellet.
Det är där passionen kommer in. Bicky Chakraborty menar att en ledare kan inpränta vilken riktning företag ska ha, men om det inte finns en äkta passion är viljeriktningen omöjlig att genomföra. Utan passion blir det inget gjort.
Bicky Chakraborty. Ett ben i England, där en hel del inspiration hämtas till hur hotellen och restaurangerna kan drivas och inredas. Foto: Alex & Martin.
Bicky Chakraborty har fått en hel del gjort. Han kom från Indien som student 1966 med några få tusenlappar i fickan. Han blev snabbt engagerad i studentrörelsen i Stockholm och i det sommarhotell som organisationen drev.
– Jag gillade att arbetet innehöll så många moment. Kontakt med gäster, ekonomi, korrespondens. På så sätt lärde jag mig från grunden vad gäster efterfrågar. Dessutom får man ett omedelbart betyg på sin insats i hotellbranschen, det tilltalar mig.
Historien om Bicky Chakraborty har berättats många gånger. Hur han köpte Stora Hotellet i Örebro 1980. Hur han på relativt kort tid etablerade Elite Hotels över landet genom att ta över eller väcka liv i slumrande hotell med centrala lägen.
Att Uppsala varit en vit fläck på kartan är märkligt med tanke på att betydligt mindre orter som Växjö, Örnsköldsvik, Luleå och Eskilstuna sedan länge har ett Elitehotell. I början av mars 2017 är det i alla fall dags. Då öppnar Elite Hotel Academia i en nybyggd del av gamla posthuset mellan Kungsgatan och centralstationen. Men det kunde ha blivit ett hotell i Uppsala betydligt tidigare.
– Jag försökte köpa gamla Gillet vid Fyristorg för flera år sedan, jag hade älskat att bygga om det huset till hotell igen. Vi hade även långt gångna planer på att bygga om kvarteret Sivia till moderna bostäder och hotell med inglasning av innergården. Men båda projekten föll av olika skäl och nu bygger vi nytt istället.
Bicky Chakraborty är märkbart upprymd över sitt senaste projekt, men han hymlar inte med att det hade varit ännu roligare att få en klassisk byggnad att glänsa på nytt. Kulturarv är en del av hans passion.
– Kyrkan, järnvägsstationen, stadshotellet. Det är byggnader med många likheter, de har samlat många generationer. En slags medborgarnas gemensamma nämnare. Det har vi tagit vara på och vårdat, och det om något tycker jag är ett bevis på vårt hållbarhetsarbete. Vi har tagit hand om hotell som är hundrafemtio till hundrasextio år gamla. När gamle SJ-direktören Stig Larsson invigde den totalrenoverade stationen i Karlstad sa han att jag inspirerat dem.
I Umeå har Elite Hotels nyligen omvandlat en gymnasieskola byggd 1892 till hotell och Bicky Chakraborty säger sig ha blivit väl emottagen i alla kommuner där han etablerat sig.
– I mitten av 1980-talet fanns det fortfarande en skepsis mot mig eftersom jag kom från studentrörelsen. Att därifrån köpa Stora Hotellet i Örebro och anrika Savoy i Malmö väckte så klart frågor. Men det var aldrig något hinder för mig, när man träffar mig förstår man snabbt vad jag vill. Fast en sak har jag lärt mig: man ska inte tro att man är någon bara för att man kommer från Stockholm. Det finns så mycket lokal kunskap som vi ska ta vara på och värna om.
Det är därför Elitehotellens atmosfär och temperament tillåts skilja sig mellan orterna. Även om en stjärnkock kan komma från Stockholm och rita grunddragen i menyn är det lokal personal som ska utföra arbetet. Som måste ha passionen. Därmed inte sagt att kvalitetsnivån får variera.
– Vårt valspråk är tradition, kvalitet och flärd. Kvalitet är mätbart, ett rent lakan är ett rent lakan. Flärd betyder att vi vill skämma bort våra gäster när de är hemifrån. Och tradition handlar om vårt sätt att förvalta och ta hand om våra byggnader och inredningar. Nyligen renoverade vi en samling stolar som är drygt åttio år gamla.
Med åren har Bicky Chakraborty utvecklat en fingertoppskänsla för hur svenska landsändar skiljer sig åt och han har en stark ambition att vinna lokalbefolkningens hjärtan. Där har hans andra rikstäckande kedja – förvisso hänger ihop med hotellen – varit en viktig pusselbit. Men pubkonceptet Bishop’s Arms blommade faktiskt upp ur en nödsituation.
– På 1990-talet var den svenska hotellnäringen i kris, det gick inte att låna pengar och flera stora hotellkedjor försvann. Då kom jag på att omvandla en gammal personalmatsal i Västerås till en bakficka för hotellrestaurangen. I stadshotellens gamla matsalar kände sig ortsbefolkningen sällan hemma, där satt direktörer och handelsresande och stämningen var ofta pompös. Men till Bishop’s Arms kan vem som helst slinka in och ta en öl eller ett glas vin och en bit mat.
Det som i förstone kan verka lite avigt – att kombinera ett flärdfullt hotell med en brittisk pub, om än av hög klass – är med andra ord noggrant uträknat och en väsentlig del i framgången. Det handlar om att avdramatisera hotellboendet. Och nu är det Uppsalabornas kärlek som ska erövras, för givetvis åtföljs Elite Hotel Academia av Bishop’s Arms. Bicky Chakraborty bor själv i Stockholm men tillbringar mycket tid i England, så pubkulturen har han också i sitt blodomlopp. Men det är en kultur som just nu ändras snabbt.
– Den gammaldags, sunkiga puben där män dricker öl, skriker och kastar pil håller på att försvinna, yngre generationer gillar inte den stilen. Istället växer en ny form av pubar fram, jag besökte nyligen en pub utanför Oxford som har en stjärna i Guide Michelin. Det var fullt med folk ur olika ålderskategorier och nittio procent av personalen var inte födda i England. Jag tycker att den här moderna synen på pubar är väldigt intressant.
Prylar köpta på auktioner i Storbritannien
Bishop’s Armslokalerna erbjuder en varm, genuin stämning inte minst tack vare inredning och prylar som köpts på auktioner och marknader i Storbritannien. Men Bicky Chakraborty är nyfiken på de nya trenderna och ser gärna att Bishop’s Armskonceptet vidareutvecklas i framtiden. Det ska ske med små, väl genomtänkta steg.
Hotellverksamheten är också ständigt föremål för utveckling och nytänkande. Bicky Chakraborty är ensam ägare till sina bolag och han skolar in sin dotter att över driften på sikt, men han är noggrann med att Caroline ska få sätta sin egen agenda.
– Vi kommer att verka i två olika epoker med helt olika förutsättningar, det kan inte jämföras. Hon är väldigt intresserad och har rätt inställning. Men det är annars inte givet att den som äger företaget också ska driva det. Bara för att man är rikast betyder det inte att man är bäst lämpad att leda verksamheten.
Successionsordning och familjeföretag är något som intresserar Bicky Chakraborty på djupet, han läser många böcker i ämnet. Hans teori är att om bolaget överlever tills generation två tar över finns det goda chanser att det går bra även senare, tvärt emot det gamla cyniska uttrycket ”förvärva, ärva, fördärva”.
– Statistiskt existerar inte sjuttiofem procent av bolagen efter trettio till trettiofem år, men vi är på god väg mot vårt fyrtioårsjubileum. Vi är lönsamma, vi har bra förutsättningar.
Familjerna Piëch och Porsche, som är storägare i Volkswagen, fascinerar honom. Inte minst den tidigare vd:n och koncernens starke man, Ferdinand Piëch.
– Jag vet hur oerhört intresserade de är av sina produkter, de har verkligen en passion för sin verksamhet. Precis som Ingvar Kamprad är passionerad av sin verksamhet och Stefan Persson av sin. Jag har hört att Ferdinand Piëch kunde gå in ensam i en verkstad och starta en bilmotor för att lyssna, precis som en doktor lyssnar på ett hjärta. Jag älskar passionerade visionärer!
Bicky Chakraborty ser stora likheter mellan affärslivet och idrotten. Dels att den bästa alltid vinner, sportsman spirit lönar sig. Dels att de skapar sammanhållning och stolthet, att båda företeelserna kan betyda allt för ett samhälle. Tydligare än i Volkswagens hemstad Wolfsburg blir det knappast, där delstaten är delägare i bilkoncernen och där fotbollslaget med stadens namn bidrar till passionen.
För egen del tar Bicky Chakraborty sin låga personalomsättning som ett bevis för att han lyckas skapa passion bland sina medarbetare.
– Många har arbetat hos mig i tjugofem, trettio år. Visst, ungdomar går vidare och utbildar sig inom andra yrken. Men de som bestämt sig för hotellbranschen blir ofta kvar inom Elite Hotels.
“Gästen betalar faktiskt ditt levebröd”
Och vad krävs då för att bli lyckosam i hotellnäringen? Hur byggs en livskraftig koncern och hur skapar man en upplevelse som gästerna vill återvända till?
– Du måste tycka om att serva människor och du måste förstå att gästen faktiskt betalar ditt levebröd. Om du tycker att kunderna är en belastning som stjäl din tid har du ett problem. Jag har alltid sett det som att gästerna gör mig en tjänst och om det är gäster som återkommer flera gånger har jag verkligen förtjänat mitt levebröd.
Tjänat pengar har han gjort, när väl 1990-talskrisen var genomliden. En hel del av dessa pengar har han levererat vidare till ändamål som berör honom. Det har bland annat blivit två kompletta sjukhus i Indien, ett stort stöd till idrotten samt till KTH:s entreprenörsprogram. Dessutom sponsrar Elite både Augustpriset och bokmässan i Göteborg. Dessa åtaganden förpliktigas framtida företagsledningar att fullfölja, en gren i bolaget ska enbart ägna sig åt socialt engagemang.
Så arbetar en entreprenör på 2010-talet. Men kallar du dig ens entreprenör, Bicky Chakraborty?
– Hotelier. Det är vad jag är. Men jag måste ju ha någon form av entreprenörsanda eftersom jag med utgångspunkt i ett gammalt nedläggningshotat studenthem har byggt en hotellkejda. Och så ser jag mig som bevarare av ett kulturarv.
Hotelier, entreprenör, visionär. Utan passion vore det bara tomma ord. E/L
Publicerad i Relation 1/2016 med bilder av Alex & Martin.