Lexus LS500h. Allt som glimmar

Lexus LS500h. Allt som glimmar

Femte generationen Lexus LS vill vara mer än en rationellt uträknad lyxbil. Med exklusivt hantverk ska känslorna få större plats, men är sexcylindrig hybrid rätt väg?

Efter en stund slutar vi att räkna och kommentera. Det råder inga tvivel om att Lexus LS är Omans svar på Volvo V70, eller åtminstone BMW 5-serie. De skrittar längs landsvägarna, de slumrar i byarna. Överallt.

Vi har kommit till landet längst österut på den arabiska halvön för att köra den femte generationen LS. Körkollegan Anders och jag filosoferar om att en LS ur någon av de föregående generationerna nog hade bemästrat skarvar, potthål och grovporig beläggning ännu bekvämare. Men hade vi därmed trivts bättre? Nya LS 500h gör processen kort med en hel del av det som varit föregångarnas signum. Det syns och märks direkt.

Lexus LS500h Luxury

Motor V6, 3.456 cm3, max effekt 299 hk vid 6.600 r/min, max vridmoment 350 Nm vid 5.100 r/min. Elmotorer. Max systemeffekt (bensin+el) 359 hästkrafter.
Transmission 4-stegad automatlåda plus steglös CVT-låda, fyrhjulsdrift.
Mått och vikt Längd/bredd/höjd: 524/190/146 cm, hjulbas 313 cm. Tjänstevikt 2.380 kg.
Acceleration 0–100 km/h 5,5 sekunder.
Toppfart 250 km/h.
Pris 1.339.000 kronor.

Lexus skriver i pressmaterialet att företaget ”skiftat från att vara ett exklusivt bilmärke till att vara ett livsstilsvarumärke som erbjuder fantastiska upplevelser”.

Sådant surr kan man lyssna till med distanserat intresse, men det är uppenbart att Lexus trevar sig fram i nya och spännande riktningar: båtar, rymdskepp, hoverboards. Och så Intersect by Lexus, ett slags kombinerade kaféer, restauranger, boklådor och butiker för högklassigt hantverk. Ännu bara i Tokyo och Dubai, men snart även i New York och gissningsvis fler ställen.

När Lexus första bilmodell, LS 400, lanserades 1989 var det mätbara kvaliteter som stod i fokus. År 2018 ska subjektiva värden väga tyngre och det manifesteras i hur bilen ser ut och upplevs. Där kommer hantverket in i bilden.

När även småbilar har läderklädsel, eljusterade stolar och snajdig dekor måste lyxbilarna snäppa upp sig. Och om något utmärker Japans historia är det handens intelligens och ögats obönhörliga kontroll uttryckt i tålmodigt hantverksarbete.

Det märks på flyglarna i Yamahas CFX-serie, som av många anses ha en finare klang och – framför allt – jämnare kvalitet än Steinway & Sons. ”Problemet är att ingen Steinwayflygel är lik den andra, jag har ingen aning vad jag kan förvänta mig” sa jazzpianisten Joey Calderazzo i en intervju med Washington Post 2015.

Det märks i klockorna från Grand Seiko, som enligt urmakarmästaren Robert Harlin i Uppsala banat väg för nytänkande i en konservativ bransch. ”Ett exempel är samurajsvärdspoleringen, så kallad Zaratsu-polering, där man använder en roterande tennskiva så att ytan blir extremt blank utan vågor”, berättar Robert Harlin och fortsätter:

Lexus LS500h. Nyfångade hajar på fiskmarknaden i Muskat. Garanterat inget för svenska fiskdiskar. Foto: Eric Lund.

”Det andra är spring drive-urverken. En konstruktion som Grand Seiko utvecklat under 20 år med målet att få högre precision och längre hållbarhet på urverken. Fördelen med mekaniska urverk är den stabila och långlivade kraftkällan – fjädern. Svagheten är reglaget (orot). Fördelen med elektroniska urverk är tvärtom reglaget, kvartskristallen, som har mycket hög precision, svagheten är batteriet som har begränsad livslängd. Spring drive drivs av en fjäder. Den genererar sin egen lilla elektriska spänning som utan batteri driver en kvartskristall som styr en magnetbroms som reglerar hastigheten på kugghjulens rotation. Det har som positiv bieffekt att sekundvisaren flyter utan några hopp.”

Den japanska hantverksstoltheten märks även på kameraobjektiven i Limited-serien från Pentax. De når inte upp till skärpan hos Leicas mångdubbelt dyra gluggar, och har inte lika vass autofokus som Canon eller Nikon. Men bland ”pentaxianer” är dessa kompakta objektiv av handfräst aluminium högt älskade för sättet de tecknar färger och kontraster.

Att stryka med handen över en yta och få en omedelbar förnimmelse av hantverket är kanske det som framöver kommer att särskilja riktiga lyxbilar från massproducerad exklusivitet.

Lexus pressmaterial berättar hur de 12 ”takumi” (framstående hantverkare) som syr läderöverdragen till instrumentpanelen och dörrsidorna varje arbetsdag får bevisa sin noggrannhet genom att på 90 sekunder vika en papperskatt – med den icke dominanta handen.

Den japanska origamikonsten (pappersvikning) tar sig även ett mer konkret uttryck. Som tillval finns dörrsidor av tyg som skapar ett mönster med bokstaven L. Tyget är speciellt framtaget för att tåla vardagen i en bil, vikningstekniken kan endast utföras för hand och påstås ha tagit fyra år att utveckla. Varje tygpanel tar tre dagar att vika.

Än mer iögonenfallande är dekorpanelerna av glas. Kiriko kallas den japanska traditionen att för hand skära mönster i glas. För att åstadkomma ett material som pallar användning i en bil och är estetiskt tilltalande fick glastillverkaren Asahi utveckla en helt ny smältningsprocess. Konstnären Toshiyasu Nakamura har skapat mönstret.

Äkta trä som skivas tunt och sammanfogas så att ett nytt mönster skapas

Provbilen som transporterar oss genom det omanska ökenlandskapet har istället paneler kallade Artwood, där Yamahas träexperter bidragit (det gjorde de redan i första LS 400). Artwood är något så märkligt som äkta trä som skivas extremt tunt och sedan sammanfogas så att ett nytt mönster med unik ådring skapas.

Det lär krävas fyra månader och sammanlagt 32 steg i processen för att åstadkomma detta naturliga konstmaterial som erbjuds i ett par olika utföranden (inspirerat av eldsflammor eller fiskbensmönster).

Någonstans mitt i ingenstans hittar vi en tidig LS 400, insvept i ett sandlager och med anfrätt lack. Vi parkerar LS 500h bredvid och betraktar ett kvartssekels bilutveckling.

Nya LS är längre, bredare och lägre än tidigare generationer. Den ska ha en milt sportig ådra där föregångarna aldrig eftersträvade annat än bekvämlighet. Det är det vi erfar i form av lite stramare rullkomfort, trots att luftfjädring är standard (utom i ”snikmodellen” för 1.019.000 kronor, provbilen är i utförandet Luxury för 1.339.000).

Knappt märkbara finesser finns i överflöd. Vid upplåsning höjer sig LS 500h 40 millimeter för att bli bekvämare att stiga in i. Samtidigt skjuts de främre bälteslåsen upp 50 millimeter. Massagefunktionen i stolarna kallas ”shiatsu” och såväl fram som bak finns flera program att välja mellan, även med värme i tryckpunkterna.

Klimatanläggningen kan med infraröda sensorer mäta passagerarnas temperaturer i 16 zoner och kompensera med kyla eller värme. Höger framstol kan fällas ihop så att ett enormt benutrymme uppstår i baksätet. De aktiva säkerhetssystemen hör till de mest avancerade i branschen.

Men den största revolutionen är att V8-motorn har pensionerats. LS 500h har en 3,5-liters V6 kombinerat med en elmotor. Det är en grå eminens – kraftkällan finns där men ställer sig aldrig längst fram på scenen.

Lexus LS500h. Stolarna erbjuder flera massageprogram, varav vissa med värmepunkter. Det sistnämnda inte så aktuellt i Omans öken – åtminstone inte dagtid. Foto: Eric Lund.

Lexus framhärdar med hybrider som inte kan laddas med sladd. På papperet sämre miljöhänsyn och inte i närheten av någon bonus i det nya svenska skattesystemet. Men i verkligheten? Lexus menar att deras hybrider kapar förbrukningen automatiskt, medan laddhybrider kräver en aktiv handling.

Den artificiella körkänsla som präglat alla hittillsvarande Lexushybrider är borta. LS 500h känns mer fiberhaltig, närmare elementen. Ändå har en ny knepighet tillkommit. Kraftöverföringen består av en traditionell automatlåda med fyra steg som kombinerats med en steglös (cvt). Det är kreativt, men de ”fasta växlingssteg” som cvt-lådan kan simulera (3+3+3+1) är svårt att förstå nyttan med.

Nya Lexus LS plöjer med stor självsäkerhet en egen fåra i lyxbilsmyllan. Det räcker med att sitta in och betrakta den udda instrumenteringen – i förarens blickfång ett slags läderinfattad cyklop där mängder av information trängs medan konkurrenterna breder ut allt större skärmar.

Egentligen är det inte i klurigt vikta tygbitar eller elegant skurna glasskivor som Lexus originalitet kommer till starkast uttryck. Det är snarare kombinationen av massproducerad, djupgående kvalitet – betänk hur Toyota Hilux och Land Cruiser sliter i många av världens minst gästvänliga trakter – samt försiktigt nyskapande teknik i en mild och omhuldande förpackning som ger Lexus LS dess särställning.

Fast kanske är det just detta som hantverket vill framhäva. E/L


Publicerad i GranTurismo 2/2018.

TestEric LundLexus